Att undervisa med muntliga berättelser

 

Att undervisa med berättelser är egentligen hur lätt som helst, det är bara att berätta en historia man tycker om.

En god historia innehåller nämligen alltid kunskap och väcker alltid funderingar, frågor m m. Om man däremot vill förmedla kunskap i linje med skolans styrdokument så krävs det att man går lite mer metodiskt tillväga

Min erfarenhet är att man i grundskolan är duktiga på att arbeta enligt läroplaner och kursplaner.

Man arbetar på en mängd olika sätt i grupp och individuellt. När ett ämne skall introduceras gör man ofta det med föreläsningsliknande faktagenomgångar. Detta görs från lågstadiet och uppåt.

Det kan handla om t ex människokroppen, närområdets växter eller vattnets betydelse för allt liv.

Ibland tror jag man skulle vinna mycket på att ta den fakta man samlat på sig som lärare och lägga in den i en berättelse.

Med berättelse menar jag en historia med huvudperson, problem och lösningar på problemen. Gör man sådana berättelser så är jag övertygad om att eleverna minns bättre och framförallt så väcks det fler frågor och funderingar hos dem . En berättelse med en huvudperson och med problem väcker nämligen känslor , intresse och engagemang och det som känns det minns man. Dessutom är det så att vårt minne fungerar bäst ihop med bilder och berättelser väcker bilder.

Men – säger kanske du – är det inte svårt att hitta historier som är lämpliga att använda och hur skall man kunna lägga in fakta i en berättelse?

Mitt svar är att det är mycket enklare än vad man tror men att det är med detta som med mycket annat; träning ger färdighet.

Som jag ser det finns det tre sätt att göra på:

1. Leta upp en berättelse som redan finns och som stämmer överens med det ämne ni vill fördjupa er i. Om människokroppen är temat så kan man t ex berätta den fornnordiska myten om hur jorden och himlen skapades av  jätten Ymers kropp. Dra dig inte för att krydda historien med lite extra fakta, var bara noga med att berättelsen fortfarande skall hålla som intresseväckande historia.

Biografier passar bra att berätta. Varför inte berätta om Darwins liv om evolutionen är temat

2. Berätta ett minne ur ditt eget liv. Om vatten är temat så varför inte berätta om när vattenpumpen gick sönder där hemma och vilka konsekvenser det fick.

3. Konstruera en egen berättelser. Om närområdets djur är temat så varför inte hitta på en berättelse om myran Kurt. Om man skall skapa en egen berättelse kan det vara bra att kunna lite grundläggande dramaturgi. Till exempel kan  man börja med att bestämma en huvudperson och vad han skall ha för mål och vem eller vad som försöker hindra honom från att  uppnå målet. 

Peter Gärdefors har nyligen kommit ut med en bok som bland annat argumenterar för berättelser som grund för lärande. Läs mer om det här:

http://www.gp.se/kulturnoje/litteratur/1.427774-att-skapa-monster-och-lust-att-lara

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Att undervisa med muntliga berättelser

  1. manja skriver:

    Hej!
    Nu fick jag ny inspiration lagom till slottet ( 6-åringarna på Frinet förskolan Bild och Form) Tack!
    manja

  2. Anna-Karin skriver:

    Och vill man undervisa om djur är även ”Pojken som levde med björnar” perfekt. Där gör ju djuren reklam för sig varför pojken borde välja dem. Jag brukar låta eleverna göra reklam för ett djur baserat på fakta som de först får inhämta på mer eller mindre traditionellt vis. Alltid engagerande.

  3. Ola skriver:

    Jag har beställt Peters bok.
    Det är hur kul som helst att jobba med berättelser kopplat till ämnesundervisning.
    Man lär sig massor som lärare. Eleverena ställer frågor och upptäcker att de verkligen undrar över saker i skolan.
    Som lärare får man reda på en hel del om eleverna och en hel del om ämnet man undervisar i genom frågorna.

    Jag brukar tänka så här kring frågan vilka berättelser jag kan använda.
    Jag tänker fakta, saga och minne.
    Vi tar ett exempel. Undervisning i landskapen t. ex år 4. Halland

    1. Använd nyheter kopplat till ämnet. Till exempel några artiklar ur Hallands nyheter. Man berättar vad som har hänt och därefter skriver eleverna frågor och sedan jobbar vi med dem. I stället för nyheter kan man ju berätta andra faktabaserade historier t. ex om uppfinnare, forskare, historiska händelser eller liknande. De här berättelserna är bra att ställa frågor på.

    2. Sägner. Man berättar sägner från landskapet. Per Gustavsson har ju en fin bok, Sägenresan med berättelser från hela landet. Sägnerna kan man jobba språkligt med. Eleverna får återberätta, dramtisera eller på andra fantasifulla sätt arbeta kreativt med sägnen. Den lär eleverna om hur landskapet ser ut och man kan hitta platserna på kartan. De glömmer sällan en sägen.

    3. Berätta egna upplevelser, minnen som på något vis är kopplat till det man ska lära sig. Jag berättade om en fisketur med min far i Varberg. Hur han pinsamt nog gick på grund vid en badstrand och de förhatliga badgästerna fick dra oss loss.

    Vi ses i korridorerna!

  4. Ulf Ärnström skriver:

    Himla bra sammanfattning, Mikael! Det är inte det lättaste att vara kärnfull och lagom lång. Vilket är en av en förvirrande mängd språkfärdigheter man tränar när man jobbar med berättelser …

  5. Ping: Ny Blogg « Sagomuseets Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s